--------------------    -------------------- 

Jag har fortfarande den drömmen!

 

Det är dagen efter, jag försöker koncentrera mig på mitt arbete. Jag ser omkring mig och folk verkar något tystare, något har hänt med mitt Sverige och mina medmänniskor vandrar tysta nedför trappan, går till sina jobb. Jag ser över trottoaren på en affisch som igår var så full av demokrati men som idag skräpar landskapet. Jag tittar på de kommentarer som min familj och vänner skriver. Något har hänt med Sverige, med de berörda, alla de som idag skymfas, alla de är ett stort vi som ännu en gång får leta i en egen författad historia grunderna till en samexistens med det Sverige som igår röstade fram främlingsfientligheten. Vi som trodde på det här landet och dess demokrati, är en fråga som återkommer inom mig. Jag ser på mina arbetskamrater och undrar hur många av dem röstade fram detta, hur många av dem tycker att min existens i detta samhälle inte är berättigad för att jag bär min historia intrasslad i mitt efternamn, i min kropp och i mina ord.

Jag reser mig mot fikarummet, där sitter alla, mina arbetskamrater och jag får lust att skrika, lust att gråta ut min sorg över att allemanslandet ratar mig och mina efterkommande. För jag kan aldrig få ro inom mig och stilla mig genom att tro att de främlingsfientliga krafterna kommer att agera parlamentarisk och att de svenska partierna inte kommer att kopiera de populistiska förslag som rasisterna kommer att etsa in i massmedian och i korridorerna till leda drägla dess smutsiga budskap.

Historien gör sig påmind, München i början av förra seklet och ett litet oväsentligt parti som en karismatisk liten man med en liten lustig mustasch kakofonerade till hes på ölhallarna runt om staden. Ja men, säger någon i min närhet, någon måtta får det vara. Du kan väl inte gå och tro att alla svenskar är rasister. Nej, jag tror inte det, det som oroar mig är de som är det i tysthet och röstar fram fähundarna, förlöparna. Hur många gånger sade man inte att i Sverige fanns det inte underlag för ett sådant parti. Kom igen! Jag har bott här i hela mitt liv och varit politiskt aktiv under hela min tid här, och nog har jag sett tendenserna och för varje gång jag varnade var det någon som spelade anfader och menade att jag nog överdrev. Jag har till och med skrivit en låt om denna underlåtenhet!

Ett främlingsfientligt samhälle växer inte från en dag till en annan. Lika lite som att ett isberg är det vi ser ovanför vattenlinjen. Främlingsfientlighetens grunder har lagts vid köksbordet och på arbetsplatsen när främlingen inte varit närvarande eller när invandraren inte förstått bättre än att le för att språket inte har räckt till.  Det är i det offentliga rummet som främlingsfientligheten fick acceptans och det var bland ”vanliga” människor som ”tyckte” något som invandraren fick börja bära skulden för något vi än idag inte förstår. Det är i underlåtenheten att bry sig som debatten omformades till att peka ut ”de andra” som skyldiga, orsaken till att vi har segregation i vårt samhälle. Men vänner, vi glömmer att segregation är en effekt när majoritetssamhället avsäger sig umgänget med ”de andra”.

Jag växte upp i ett miljonprogramsområde som kategoriserades som getto. Jag blev akademiker inte därför att mina föräldrar var akademiker utan därför att det här samhället gav mig den möjligheten, som jag i för sig betalar tillbaka plikttrogen varje månad. Med mig var det många andra som inte heller fastnade eller blev kvar i gettot, för vi betraktade aldrig gettot som dåligt, utan som en utgångspunkt för framtiden. Främlingen blev jag när jag kom ur gettot och såg att det samhället jag levde i tröttnade aldrig på att peta i mig mitt främlingskap i frågan om varifrån jag kom, som om det var världens väsentligaste utgångspunkt för ett samtal. De enda vi träffade i gettot var de betalda svenskarna som verkade där, lärare, poliser, sjuksköterskor, socialassistenter etc. Alltså alla de som inte bodde där utan var där i jobbärenden. De andra svenskarna lyste med sin frånvaro, och så är det än idag. Jag har aldrig hört någon i maktposition säga att misslyckandet inte är invandrarnas, utan det svenska samhället som vägrade att ta i oss. Vi var gästarbetare, asylsökande, utlänningar och senare invandrare. Vi var alltså långt ifrån individer som kommit för att Sverige var solidariskt eller för att Sverige skrivit under FN-konventionen om flyktingmottagning.

  

Palme, du skulle inte känna igen det här landet...

Hur många gånger har inte jag stått och försvarat min rätt till samexistens i det här landet, framför ”vanliga” svenskar som också varit mina vänner. Hur många gånger har inte jag räknat fram hur bra det är för Sverige att få hit arbetskraft för vilken man inte betalat ett öre, men som kräver anpassning. Tänk om man räknade hur mycket det kostar att fostra en tjugoåring som senare blir arbetslös för att det rätta jobbet inte dyker upp, i förhållande till en invandrare som kommer hit och vill inget annat än arbeta och göra sin samhälleliga plikt, för ni kan aldrig övertyga mig om att en människa ”vill” leva på socialen, när välfärden står inför portarna. Det är ett annat sätt att räkna du har, sade än person jag träffade på en konferens en gång. Förvånat över en ny insikt vandrade den mannen vidare och senare aktade sig för att gå i samtal om frågan, i rädsla att förlora sina idéer och felaktiga siffror.

Vårt samhälle står inför ett avgörande vägskäl, det finns inget återvändo. Antingen tar Du bladet ur munnen och säger vad du tycker eller så låter du andra säga vad du tycker men inte vågar stå för. Det handlar om att ta ställning, om att en gång för alla göra upp med det naziförflutet som Uppsala universitet inbäddade i sin frenologiska fakultet; det handlar om att göra upp med det dolda förflutna om ett land som ljög om sitt förhållande till Nazityskland och i slutet av ett krig skickade en näve vita bussar för att stilla samvetet. Det handlar om att stå upp för en ideologi som omfattar hela världen och inte en föreställd nationalgräns. Det handlar om att en gång för alla inse att  invandraren inte längre existerar som en främling, utan är en inkorporerad del av det svenska.  Hur många gånger till ska vi få stå ut med att höra att vi talar dålig svenska eller att vi görs till mindre vetande när det passar. Hur många gånger till skall Sverige söka i våra ådror efter en droppe blod att skilja sig från?

Mina vänner, fascismen har alltid varit närvarande i det här samhället. Det är dags att ta itu med den. Frågan är om ni är beredda att se det jag ser.

(se vidare om detta i länken  http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/morka-flackar-pa-de-vita-bussarna-1.349602)

- Ramón Pérez Cortés

Victor Jara - El derecho de vivir en paz (Rätt att få leva i fred)

Victror Jara föddes den 28e september 1932 i närheten av Chillán, söder om Santiago, Chiles huvudstad.

Som fattig bondpojke, son till Manuel Jara & Amanda Martinez ger han sig av som 15åring efter hans mors död för att studera till revisor men flyttar senare till ett seminarium för att bli präst. Efter ett par år blir han desillusionerad över  kyrkan och lämnar seminariet. Därefter tillbringade han flera år i armén innan han återvänder till sin hemstad för att fullfölja sina intressen, folkmusik och teater.

1955 anslöt han sig till mimgruppen Compañía de Mimos de Noisvander. Under de följande åren studerade han skådespeleri och regi vid Universidad de Chile och blev 1957 medlem av musik- och folkloredansgruppen Cuncumén. Vid 27 års ålder, 1959 regisserar han sin första teaterpjäs Parecido a la Felicidad med stor framgång.

Samtidigt började Jara skriva egna sånger i folklig stil, inspirerad av bland andra Violeta Parra och Daniel Viglietti.

1966 släppte han sin första soloskiva. 1970 lämnade han sitt teaterarbete för en karriär inom musik.

Inför presidentvalet 1970 engagerade sig Jara för Unidad Populars (populär enhets) kampanj och dess kandidat, socialisten Salvador Allende, som i september vinner valet. Han deltog aktivt i valkampanjerna, var volontär i det politiska arbetet och gav gratiskonserter.

I nära samarbete med folkmusikgruppen Inti-Illimani och rockbandet Blops gav han 1971 ut sin mest spridda skiva El derecho de vivir en paz (rätt att leva i fred) som bland annat innehöll portalverket Plegaria a un labrador (bön för en jordbrukare).

Då konflikterna i det chilenska samhället kulminerade vid militärkuppen den 11 september 1973 var Jara på väg till Tekniska Högskolan (idag Universidad de Santiago), där han var lärare. Den natten stannade han med andra lärare och elever och sjöng sånger för att höja moralen.

Nästa morgon den 12e september blev Jara tillsammans med tusentals andra förd som fånge till fotbollsarenan Estadio Chile (idag Estadio Victor Jara).

Den tortyr han utsattes för där är inte värd att nämna. Eller jag ser snarare ingen anledning till att skriva om den då det gick till på många makabra sätt under statskuppen.

Tidigt på morgonen den 16 september avrättades han med ett automatvapen och dumpades på en väg i utkanten av Santiago.

Kontrasten mellan teman i hans låtar, om kärlek, fred och social rättvisa, och det brutala sättet på vilket han mördades gör Jara till en symbol för kampen för mänskliga rättigheter och rättvisa i hela Latinamerika.

   Victor Jara 

I söndags fick vi veta att sverige ska styras av en blå regering i 4 år till.

Vi fick även veta att Sverige Demokraterna (SD) kommit in i riksdagen,

med 5,7% av sveriges röster, & i och med det så betyder det att vi alla ska vara med att betala deras löner. Ett parti som är för dödstraff, citerar Björn Söder; en människa som har tagit livet av en annan människa, om det inte finns förklarliga skäl, har också förverkat sin rätt att åberopa rätten till liv; partisekreterare för (SD)

Ett parti som  motsätter sig ett mångkulturellt samhälle och säger sig inspireras av nationalkonservatism.  Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för den mångkulturella utväcklingen, och att kyrkan ska ”bli mer offensiv" i sin inhemska mission. Enligt (SD) är islam det största hotet mot sverige sedan andravärldskriget.

Ett parti som har Ny Demokratis grundare Ian Wachtmeister som rådgivare.

För 19 år sedan kom Ny demokrati med partiledarna Bert Karlsson och

Ian Wachtmeister in i riksdagen. Det populistiska partiet med tydliga invandringskritiska drag fick 6,7% av rösterna och 25 platser i riksdagen. Det gav partiet en vågmästarroll, som gjorde den dåvarande statsministern Carl Bildt beroende av Ny demokratis stöd.

Ny demokrati försvann efter tre år i riksdagen. I valet 1994 fick partiet 1,4% av rösterna. Strax före valet, efter att Ian Wachtmeister avgått som partiledare, inleddes samtal med Sverigedemokraterna om ett samarbete.

Hör ni själva vad det är för folk vi har släppt in i riksdagen?

Ignoranta, rädda, främlingsfientliga nationalister. Inget annat.

Sverige Demokraternas valfilm 2010 som inte fick sändas pga hets mot folkgrupp.

En intressant reflektion, även lite bevis på hur ignoranta dom är. - OKT 09

(ur facebook)

KAMRATER!!!

FÖRST OCH FRÄMST VILL JAG SÄGA ATT DET ÄR UNDERBART ATT SE ALLA SOM GICK TILL SERGELSTORG IGÅR BRINNER FÖR KAMPEN MOT RASISM, OCH JAG VILL TACKA DOM SOM VISAR SITT STÖD.
SEN VILL JAG BE OM URSÄKT FÖR DE ENORMT GROVA VOKABULÄR JAG HAR ANVÄNT MIG AV HÄR PÅ SIDAN. ETT TECKEN PÅ RESPEKTLÖSHET ELLER OMOGNAD KANSKE MÅNGA HAR TÄNKT? FÖR MIG HANDLAR DET OM EN ENORM BESVIKELSE OCH OFÖRKLARLIG FRUSTRATION DÅ HÖGERBLOCKET FÅTT ÄNNU EN MANDATPERIOD I SVERIGE OCH DÅ VI FÅTT ETT RASISTISKT PARTI I RIKSDAGEN.
MEN DÅ VILL FRÅGA ER ALLA: VEM AV ER SVOR INTE I SÖNDAGS NÄR SD KOM IN I RIKSDAGEN? HÖGT I ORD ELLER TYST I HUVUDET?
DET ÄR TYSTNADEN SOM ÄR FARLIG, (;DEN STORA TRAGEDIN ÄR INTE ONDA MÄNNISKORS BRUTALITET UTAN DE GODA MÄNNISKORS TYSTNAD; Martin Luther King) ALLT SKA VARA POLITISKT KORREKT OCH DET ÄR HYSH HYSH ANNARS FÅR MAN INTE VARA I MÖBLERADE RUM. JAG ÄR TRÖTT PÅ TYSTNADEN, SOM MÅNGA ANDRA.
JAG ÄR INGEN POLITIKER, MEN JAG TÄNKER SÄGA VAD JAG TYCKER.
OCH EFTER FLERA KLAGOMÅL SÅ SKA JAG TA DET TILL EN POLITISK NIVÅ, FÖR JAG VET ATT MED PAJ&SMUTSKASTNING OCH GLÅPORD KOMMER VI ALDRIG ATT KUNNA BYGGA ETT KONSTRUKTIVT, SOCIALISTISKT SAMHÄLLE. DEN IDEOLOGI SOM JAG OCH MIN FAMILJ STÅR FÖR.

NU VÄNDER JAG MIG TILL HÖGERBLOCKET.

JAG OCH ALLA HAR PRATAT NOG OM, SKATTER, BIDRAG, VÅRD, SKOLA, ÄLDREOMSORG OCH A-KASSA. FÖR DOM SOM ÄR INSATTA, SÅ VET NI ATT SKATTESÄNKNINGAR OCH SANKTIONER INNOM VÄLFÄRDEN GYNNAR BARA DOM SOM TJÄNAR 45.000+ I MÅNADEN. OCH VET MEN SÄKERT BLUNDAR FÖR DOM KONSEKVENSER DET GER FÖR LÅGINKOMSTTAGARE, MEDELKLASSEN, INVANDRARE OCH MÅNGA FLER.
JAG VILL LÄMNA DETTA SAMTALSÄMNE BAKOM MIG DÅ JAG VET ATT DET FINNS MÅNGA DÄR UTE SOM TJÄNAR SINA PENGAR, VILL HÅLLA DOM FÖR SIG SJÄLVA OCH INTE ÄR VILLIGA ATT DELA MED SIG. JAG RESPEKTERAR ERAN EGOISM. MEN JAG ACCEPTERAR DEN INTE, BARA SÅ NI VET.
DET JAG VILL NÄMNA ÄR ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. BARA FÖR ATT MAN HELT PLÖTSLIGT KANSKE TJÄNAR 50.000 I MÅNADEN, ÄR VI INTE LIKA MYCKET VÄRDA LÄNGRE? HAR VI INTE RÄTT TILL SAMMA SYSTEM SOM NI? UPPENBARLIGEN SÅ HÄNDER NÅGOT MED EGOT SÅ FORT MAN HAR MYCKET PENGAR. MAN VILL HA MER, OCH DET PÅ BEKOSTNAD PÅ DOM SOM KNAPPT ELLER INGET HAR. FÖRSVINNER MÄNSKLIGA VÄRDERINGAR MED PENGAR? SVARET ÄR NEJ. BOLLEN LIGGER HOS INDIVIDEN SOM HAR ETT VAL. MICHAEL JACKSON GJORDE MÅNGA VAL MED SINA TILLGÅNGAR, BONO GÖR STÄNDIGA VAL, BILL GATES GJORDE NYLIGEN ETT ENORMT VAL.
VAL SOM FÖR MIG ÄR SJÄLVKLARA. ALLA SOM RÖSTADE OCH ÄR MED I SD, ÄR OCKSÅ LIKA MYCKET VÄRDA SOM MÄNNISKOR. MEN DERAS VÄRDERINGAR STÅR I BJÄRT KONTRAST MED MÄNNISKOR LIKA VÄRDE OCH SOCIALISMENS IDEOLOGI.

MÅNGA HAR KLAGAT PÅ ATT SOCIALDEMOKRATERNA INTE TOG TAG I PROBLEMEN TILLRÄCKLIGT SNABBT NÄR DET GÄLLER BL.A INTEGRATIONSPOLITIKEN OCH HAR DÄRFÖR BYTT BLOCK DÅ DOM ANDRA LOVAR PENGAR, GULD OCH GRÖNA SKOGAR.
MEN POLITIK ÄR SOM EN TÅRTA (MIN EGEN LIKNELSE) DET TAR SÄKERT 4 TIMMAR ATT BAKA OCH SKAPA EN 5 VÅNINGS BRÖLLOPSTÅRTA, MEN DET TAR 2 SEKUNDER ATT FÖRSTÖRA DEN NÄR DEN ÄR KLAR. OCH ATT RASERA SOCIALISMEN OCH PÅ NYTT BÖRJA BYGGA UPP KAPITALISMEN ÄR SVERIGES STÖRSTA MISSTAG HITTILS DETTA MILLENIUM. "VI" KOMMER ATT FÅ ÅNGRA OSS SNART.

DÄRFÖR BJUDER JAG IN ALLA! DÅ MENAR JAG ALLA MÄNNISKOR, SVENSKAR, PERUANER, SENEGALESER, PORTUGISER, CHILENARE, IRANIER, KAPITALISTER, FACISTER, RASISTER, KRISTNA, MUSLIMER, BUDISTER, FOLKPARTISTER, MODERATER ELLER ATEISTER...
TÄNK OM, OCH TÄNK PÅ ATT NI SJÄLVA VILL BLI BRA BEHANDLADE, SÅ VARFÖR SKA INTE ANDRA BLI DET? TÄNK OM, OCH TRO PÅ MÅNGFALD, VI HAR SÅ MYCKET ATT LÄRA AV VARRANDRA. (;Livet är en lång väg med mängder av tecken. Så när du åker runt så ska du inte komplicera allt. Fly från hat, misslyckanden och avundsjuka. Begrav inte dina tankar, gör din vision till din verklighet. Vakna upp och lev!; Bob Marley)

TÄNK OM!

(sergels torg, 20/9/2010)