Senaste inläggen

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 22 januari 2011 21:02


    


Det var på tiden. Så heter On-Ree's skiva som släpps i april. Det var verkligen på tiden tycker vi alla. On-Ree (Henry Vargas P.) som han heter har varit aktiv innom musikbranshen i över 10 år. Sedan år 2000 har han varit aktiv som DJ och  redan då  också en flitig beatmaker.

Vi har sett honom stå bakom Chapee N Chess och snurra skivor, och nu är han även aktuell som officiell DJ för Stockholmssyndromet. Inte bara det! NU släpper han även en egen platta med eget matrial som han själv proddat och där vi får höra hans skills som MC.

Singeln BA! är den första i raden av fler och gästas av Abidaz (Chess),  

Marshall Arts (Stockholmssyndromet) & C.U.P



BA!


Det var på tiden bjuder på låtar med DnB-influenser, RnB och självklart blytunga hiphopbeats spetsade med rhymes som kittlar sinnet.

Skivan gästas av en rad artister, för utom de tidigare nämnda så hittar vi bl.a; Chapee, Nääk, Parasto, Paola m.fl

Singel nr 2 "KALABALIKEN" är på väg, och likt som BA's video kommer den bli helt grym och något helt nytt inom den svenska hiphopen.

En galen carnival som jag inte har någon aning om vart den är på väg. Allt jag vet är att ni inte vill missa den!!

                                                - - - - - - - - - -

Håll även utkik för Stockholmsyndromets nya platta som är på väg senare i vår, och missa inte deras nya singel; LÅRPARTI. En låt med galet beat och giftiga rhymes.



             LÅRPARTI



Kärlek till HAGA! Skål till TUMBA!

SeN jA BA KaOs i MiN hJäRnA vÄrStA KaLaBaLiKeN!!

//Double-P

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 22 januari 2011 19:18

Ett nytt år är här


Efter ett par månaders uppehåll, välbehövlig julmat och tid för eftertanke sitter jag här igen och funderar på dethär nya året.

Hur kommer det sig att vi har något som heter nyårslöfte? Har googlat men hitar ingen historia. Vart kommer själva idén från? Om det är någon som vet skulle jag uppskatta en förklaring.


Vi lovar oss själva något vi faktist oftast bara bryter efter ett tag, som att sluta röka eller börja träna. Sen grämer vi oss ett slag då vi får lite skuldkänla över att man inte höll det ändå så "viktiga" nyårslöftet, året går och i oktober säger man; faan jag har fortfarande inte rensat ur källaren. Och så kommer man tillbaks till nyårsafton då man lovar sig exakt samma sak ännu en gång.


Så till mig. Jag hade också ett nyårslöfte. Jag lovade mig själv att dethär skulle bli ett bättre år och att jag skulle tycka om mig själv lite extra, göra saker som är bra för mig. Det ska väl inte vara för mycket begärt!? 


Det är även mitt råd till er alla. Tänk lite extra på er själva, var lite egoistiska. Har lärt mig att i rätt sammanhang så är det inte fult att vara egoistisk, det är snarare ett sätt att ta hand om sig själv. Det är stor skillnad på att vara egoistisk och att vara snål. Inte samma sak.


2011 här är jag, och jag är öppen för förslag....


//Pato Pérez



Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 25 oktober 2010 21:43

Att leva utan att älska är ej att leva ett verkligt liv.  - Molière

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 22 oktober 2010 18:33

 

Fidel Castro

 

 

 

 

I staden Birán på östra Kuba föddes den 13e augusti 1926 en pojke i hjärtat av Holguín-provinsen, som skulle komma att bli en av våra mest omtalade revolutionärer och politiker.

Skiver om Castro då jag finner att hans liv som ledare har påverkat och haft stort inflytande i så vitt internationell världspolitik som moraliskt inflytande på Kubansk, latinamerikansk socialism och modern historia.

Han är en tydlig ledare som varit mycket aktiv ända sedan slutet av 40-talet.

 

Hans namn är Fidel Alejandro Castro Ruz, men vem är han? För att förstå honom som både person och ledare måste man gå tillbaka till grunden i hans liv och Kubas historia. Fidel föddes i en välbärgad familj och var en av sju syskon som alla gick i privatskola.

Då han på mitten av 40-talet läste juridik och examinerade sig som advokat satte han sig in i Kubas politik och rättsväsende. Han upptäckte den orättvisa ekonomiska fördelning som på statlig nivå utspelade sig i regeringen. En regering som sedan Kubas självständighet från Spanien 1898 varit påverkad av U.S.A genom tillsatta marionettledare och presidenter.

 

Året var 1933 då Fulgencio Batista som ung sergeant deltog i störtandet av Gerardo Machado som var landets president och diktator 1925-1933 efter att han deltagit i självständighetsprocessen  av Kuba 1898. Batista graderades till arméchef och blev därmed landets starkaste man. Den av upprorsledarna tillsatte presidenten Ramón Grau San Martin, som slagit in på en radikal progressiv linje, avsattes 1934 i en kupp genomförd av Batista, och efterträddes av en rad presidenter lojala mot Batista och den Batistavänliga amerikanska regeringen. 

År 1940 tillträdde Batista som officiell President för Kuba och i mitten av andra världskriget  stödde Batistaregeringen och Kuba U.S.A’s invasion av både Japan och Tyskland.

 Två år senare efter ett möte i Washington DC beslöt man även att stödja en invasion av Spanien för att störta Generalen Francos fascistiska regim.

Konstitutionen krävde 1944 Batistas avgång då han snabbt efter valet som förlorades av Carlos Zayas hade utplånat överskottet i ekonomin, han gick i exil till U.S.A.  I sin frånvaro  vann han en plats i den kubanska senaten 1948.

 

Tre år senare iscensatte han en politisk återkomst till Kuba, men sedan korruptionsskandaler och en tilltagande ekonomisk recession som försvagat hans rykte så förväntades Batista lida ett enormt nederlag i presidentvalet följande år.  Den 10 mars 1952, innan valet hade hunnit genomföras så tog han saken i egna händer och grep makten genom en oblodig militärkupp, åsidosatte konstitutionen och lät sig formellt utnämnas till president på provisorisk tid fram tills presidentvalet 1954, som genomfördes utan motkandidater. Vid den här punkten var han avskydd av folket och han sökte stöd hos U.S.A samt hos den internationella storfinansen, som under Batistas tid vid makten tilläts omfattande exploatering av Kubas naturresurser. Men i hans styre beräknas över 20.000 människor ha mördats, och f.d president J.F Kennedy gick ut i media och utryckte att Batistas tid var "ett av de blodigaste och mest repressiva under Latinamerikas långa historia av förtryck"

 

Vid denhär tiden hade Castro redan utbildat sig och även hunnit gå i exil då han under universitetsperioden blev mycket politiskt aktiv och satt i fängelse för sin oppositionella position mot Batista och de tidiga försök till revolution 1953 som misslyckades fatalt, många dog och de flesta blev arresterade och satta i fängelse, bl.a Castro själv skulle avtjäna ett tolv långt år straff.

När Castro1955 släpptes 10 år för tidigt så gick han i exil till Mexico och började organisera sig. Det är här historien om våran ledare börjar. Han rekryterade och tränade under ett års tid 81 män som skulle komma att bli början på den ”Kubanska revolutionen”.

      (Che & Castro)

 

Han träffade i Mexico bland annat en ung argentinsk läkare vid namn Ernesto ”Che” Guevara som länge hade rest genom Latinamerika för att kämpa för folket och dess välmående och frihet. Castro förklarade för folk han pratade med och träffade att situationen på Kuba hade blivit olidlig och helt ohållbar, med ett sansat lugn men med revoltisk underton. Något var tvunget att göras. Castro skulle inte se på medan hans land blev exploaterat och utnyttjat av det U.S A som länge haft ett ganska stort finger med i spelet.

 

Tillsammans med Che, exilkubaner och flera centralamerikaner, bland de många mexikaner så formade Castro 1956 den grupp på 81 man som ombord på det lilla fartyget Granma begav sig mot Kubas sydöstra kust. På stranden väntade polisen och landstigningen blev inte riktigt vad Fidel hade väntat sig. Endast tolv män överlevde, bland dem läkaren Che Guevara och Fidel själv. De tolv män som väl kom iland tog sig snabbt inåt land och upp i Sierra Maestra för att där bilda kärnan i en gerillarörelse ledd av Castro och hans högra hand Che.

De följande fyra åren fram till 1959 är resultatet av vad Kuba är idag. Fidel och hans män fortsatte träningen och rekryteringen av både vanligt folk, överklass och bönder. Då Castro själv inte kunde visa sig i bebyggda områden där statens militär befann sig och också letade efter ”angriparna”, så blev det mest bönder och folk som bodde på landsbygden som slöt upp med revolutionärerna. Det var också dessa människor och bönder som mest berördes av de orättvisa sanktionerna och eländet som utspelade sig i Batistas regering.

 

  

                      (Raúl.C, Fidél.C, Emilio.R)

 

Castros princip var respekt och ära och hans ideologi var stark socialistisk/kommunistisk, med en 1800tals förebild José Martí. En rebell som stred mot spanjorerna. Castro visste att ingen revolution, i alla fall inte den på Kuba, skulle kunna göras utan strid eller utan eldvapen. Hans princip och utgångspunkt var att alla Kubaner ville ha ett självständigt land med utbildning och välmående. Rekryteringen av gerillasoldater hade också en viss moral och princip. Ingen av de som ville ansluta sig med revolutionärerna skulle nekas så länge man inte misstänktes för spionage eller inte hade fyllt 15 år.

När Batista år 1958 blev av med all amerikanskt militärt stöd och revolutionärerna vunnit mark genom att erbjuda bland annat sjukvård och utbildning till de unga på landsbygden och i städerna, så flydde till sist Batista den första januari året därpå till Madeira i Spanien.

Redan i oktober 1958 hade revolutionärerna tagit kommandot över Santiago de Cuba, Kubas andra största stad i östra delen i landet. Castro och Che kunde tillsammans med gerillasoldaterna åtta dagar senare den sjunde januari tåga in i Havanna som stolta segrare efter den stundvis blodiga revolutionen och de strider som utspelat sig i fyra års tid i Sierra Maestra (de mästerliga bergen).

 

  

       (Sierra Maestra - Cuba)

 

Fidel satt vid makten och började genomföra drastiska förändringar. Förstatligandet av alla affärer och företag ledde snabbt till att U.S.A blev otroligt negativt inställda till Castros egentliga mening med revolutionen. Då även amerikanska företag på Kuba skulle förstatligas så vände sig U.S.A 1960 helt mot Kuba och Castro. De utlyste ett förbud mot import på Kuba och två år senare även ett exportförbud, alltså ett totalförbud om all Kubas handel. Mer känt som den amerikanska blockaden. Trots detta hade man en stor vän i öst, de gamla sovjet som försörjde Kuba med de varor som behövdes.

Det som tidigare hade varit Kubakrisen med stora ekonomiska problem redan på Batistas tid fram till revolutionen och nu med den amerikanska blockaden skulle på 70talet vända då Castros reformer slagit rot, och med sovjets hjälp var Kuba på frammarsch.    

Kuba blomstrade och hade en otroligt bra välfärd ända in på slutet av 80talet. Det fanns jobb åt Kubanerna, skolan var gratis, sjukvården var gratis som så många andra saker. Det skulle vara en rättighet att få kunna läsa och skriva, inte bara en möjlighet sa Castro. Den stora industrin av tobak och socker gynnade även sovjet, så man hade ett utmärkt samarbete ända fram till 1991 då sovjet föll.   Helt plötslig stod Castro själv och hade ingen att berika sitt land med. Krisen var ett faktum och den uppåtgående trenden blev ett stort magplask. Det fanns helt plötsligt inga importvaror att ta del av och att ge folket. Nu stod Fidel inför ett stort beslut. Skulle han ge upp den ideologi som han sedan årtionden kämpat för eller stå fast vid att folk skulle få de dom alltid fått?

 

Svaret är att Fidel Castro aldrig gav upp. Det Kubanska folket lever ännu idag i det många kallar en diktatur. Ett land där i stort sätt alla pengar går till staten, som i sin tur delar ut pengarna till folket, genom gratis mat, boende, sjukvård, jobb, skola och allt en människa behöver. Allt är jämt fördelat på befolkningen och det finns inte mycket de saknar i relation till vad som finns i landet.

Regler som folk pratar om är diktaturmässiga och kanske inte så bra för folkets välmående är att de inte får besöka vissa stränder, de flesta hotellen, beblanda sig för mycket med turister eller erbjuda turister illegala tjänster. Dessa regler ansåg Castro var nödvändiga då Kubas faktiska enda inkomstkälla är turismen. Skulle inte turister besöka Kuba så skulle det inte finnas så mycket kvar av detta vackra land. Att skada en turist eller att hämma turismen i sig kan få konsekvenser som långa fängelse straff.

 

Jag tror att Castro kände sig tvungen att hålla fast vid dessa regler och lagar så hårt då han faktiskt bara bryr sig om sitt folk och deras välmående. Att det i sin tur också fått negativa konsekvenser tror jag har varit oundvikligt då Kuba har hållits så hårt utifrån av främst U.S.A Att andra länder inte har kunnat handla med Kuba på egen vilja beror på U.S.A’s blockad som gör att det land som skulle vilja handla och eventuellt gör detta blir i sin tur också helt strandsatt av den amerikanska regeringen och behovet av landets importer.

 

  

                  (Diego visar upp sin tatuering av Fidel för Fidel)

 

För mig kommer Fidel Castro alltid vara en av vår historias största ledare, trots hans kontroversiella metod att tillföra fred och välfärd. Kommunism kan man ha delade meningar om, men att hans vilja och handlingskraft för folket är stark, och principiellt fast besluten att kunskap och välfärd ska vara en rättighet är en sak som är klar.

Fidel lyckades med att i stort sätt förinta analfabetismen på Kuba, som i resten av Latinamerika ligger på 29-31%. Kuba har även en hård bevakning på förekomsten av narkotika i landet som nästintill är obefintlig. Detta för att skydda sitt folk mot självdestruktiva beteenden.   

Idag sitter Fidels bror Raúl Castro vid makten då han år 2008 tillträdde som Kubas president. Han i sin tur håller på att genomföra nya lagändringar som ska gynna det kubanska folket.

                            

      

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 9 oktober 2010 20:20

 

Vanligt sunt förnuft är inte så vanligt.  - Voltaire

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 8 oktober 2010 15:41

Cinema Paradiso.

För mig en av de bästa filmerna någonsin.

Försöker komma på hur jag ska förklara vad den handlar om i korthet, men det blir 10.000 ord som dyker upp i huvudet, samtidigt är det tomt.

 

Att säga att den bara handlar om kärlek och vänskap skulle vara trist men då det blir för avslöjande att berätta något mer så får det förbli så.

 

Filmen från 1988 får 8.5 på IMDB.COM och har varit nominerad 32 gånger till olika priser varav vunnit 20. Bland annat en Oscar 1990 för bästa utländska film.

 

Filmmusiken är enormt vacker och jag blir väldigt rörd varje gång jag ser filmen.

Så jag har bara en sak att säga. Det är att ni som inte sett den borde verkligen se den. Och ni som har sett den, se den igen ;)

 

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 4 oktober 2010 16:39

En pessimist ser svårigheter i varje möjlighet.

En optimist ser möjligheter i varje svårighet. - Winston Churchill

Av Patrik Alejandro Pérez Arnström - 3 oktober 2010 00:26

Med ett par enkla ord förklarar Stig Helmer i en film som många sett och heter Sällskapsresan att; vi "svenskar" inte reser till något utan från sverige.

Så klockrent förklarat då man ofta får höra; åhh vad skönt det ska bli att få komma bort.

 

"Komma bort" vila upp sig, vila själen är något vi alla behöver ibland.

Många sköna och avkopplande resor har det blivit, men ingen så avkopplande och rogivande som besöket i Tikal (Guatemala)

 

 

I provinsen Petén i norra Guatemala ligger Tikal.

Tikal dominerade Mayas centrala lågland, men låg ofta i krig. Inskriptioner berättar om många allianser och krig med andra Maya-stater, inklusive Uaxactún, Caracol, Naranjo och Calakmul, även dessa numera kända mayaruiner.

Monumental arkitektur byggdes så tidigt som på 300-talet. Staden var på sin höjd i Mayas klassiska period, mellan omkring år 200-850 e.k, efter vilket inga nya större monument byggdes, några av platserna för eliten brändes och befolkningen minskade stegvis tills platsen övergavs i slutet av 900-talet. Namnet "Tikal" betyder på Mayaspråket "Plats för röster" eller "Plats för tungor", vilket kan vara ett urgammalt namn på staden, fast de antika hieroglyferna vanligen refererar den som Mutal eller Yax Mutal, vilket betyder "Grönt knippe", och kanske metaforiskt "Första profetian"

Forskare bedömer att staden som mest hade en befolkning på mellan 100 000 och 200 000 invånare. 

 

    TIKAL      

 

  

 

 

Maya hade mycket kunniga astronomer . De var skickliga på att följa planeternas och stjärnornas banor utan några optiska instrument. Maya-astronomerna använde sig i stället av s.k syftlinjer mellan kanter på byggnader och föremål i terrängen. Den beundransvärda arkitekturen hade alltså flera syften; ett var att skapa goda förutsättningar för att hålla reda på tidens gång.

Mayafolket uppförde sina enorma byggnadsverk med stor precision i samspel med himlakropparna, vilket de fem högsta pyramiderna i Tikal vittnar om. Byggnadernas väderstreck och skuggornas vandring över Plaza del Jaguar (Jaguar torgets) gräsplan gav syftlinjer till solens läge, efter vilket bland annat (våran kalender och våra datum) Mayas kalenderår kunde kalibreras.

 

    

 PLAZA DEL JAGUAR (Jaguarens Torg)

 

 

När man i åker från den lilla staden Flores i provinsen Petén och kommer till den lilla byn där nationalparken Tikal börjar känner man genast mystiken i naturen omkring en.

Träden berättar historier med sin tystnad och det är nästan kusligt att åka de 25 kilometerna till parkeringen där vi ska lämna bilen. Resan tar drygt en timme då man inte får åka snabbare än 20km/h, vi får inte störa djurlivet eller bryta den tystnad som finns.

Väl framme vid parkeringen kliver jag av och känner fuktigheten tränga genom mina kläder på ett par sekunder.

Solen skiner svagt mellan träden och är sakta på väg upp över Yucatáns regnskogar, klockan är knappt åtta och jag har fortfarande inte riktigt vaknat.

Från säkert flera kilometers håll kan jag höra vrålaporna som komunicerar från trädens kronverk, fåglar som flyger över oss men annars en otrolig tystnad.

Jag hör inte ens bilarna som rullar in på parkeringen, skogen dämpar ljudet med sina enorma stammar och täta bladverk.

 

Den timmes långa vandring mot hjärtat av Tikal går av sin stapel vid niotiden efter jag fyllt vattenflaskan och bytt batterierna på kameran.

Stigarna och de trånga vägarna omsluts av den täta skogen och det är kanska dunkelt, trots att det tränger igenom en del ljus.

Efter ett par kilometer så kommer jag plötsligt fram till en glänta där jag majestätiskt får beskåda det största träd jag någonsin sett. Trots att gläntan är stor som en halv fotbollsplan så finns det inte tillräckligt med utrymme för att få med hela trädet på ett och samma foto.

 

Efter ytterligare ett par kilometer så är jag framme. Tikal, staden som övergas, inte besegrades, spanjorerna kom aldrig hit. Maya försvann då vattnet torkade bort och tvingades söka sig mot kusten. Mitt på Jaguarens torg finns 100tals människor men det är fortfarande alldeles tyst.

Jag är alldeles lugn och alla mina spänningar och huvudverken från gårdagens nyårsfirande är som helt bortblåsta. Här behöver jag inget, ingen hör mig, jag hör ingen och det är som att allt som sades stannade utanför.

Här finns inga bekymmer längre, bara dom sagor som träden viskar.

 

  

 

Jag går förbi en guide som berättar att det finns fortfarande 80% kvar att gräva fram då staten inte har råd att ta fram allt, utan valt att få fram de största verken.

 

Min upplevelse i Tikal är den bästa naturupplevelsen jag haft. Då jag jämför med upplevelser som att åka buss över anderna, ha sett Egyptens pyramider, paradisstränder på Cuba eller snorkla i röda havet och carribien.

 

En resa för själen som jag varmt rekomenderar till alla.

 

  

           Piramide del Jaguar ( Jaguarens pyramid )

 

 

 

Skapa flashcards